The Corner - Part 02
Jag stod och väntade vid hörnet av gatan. Under min friska arm hade jag placerat min longboard. Jag kastade en blick på min mobil. 17.04, han var sen.
Jag bet mig i läppen och tittade mig omkring. En hemlös satt på gatan några meter bredvid mig och spelade intensivt på sitt dragspel för att tjäna ihop några kronor.
- Hi, how are you? Zayns röst hördes bakom mig.
Jag vände mig snabbt om och där stod han.
- Much better today, sa jag och log. Where are we going? frågade jag.
- Starbucks, for a start? sa han och blinkade.
- Alright.
Vi gick iväg och när vi kom till mannen som satt och spelade så stannade Zayn till och tog upp sin plånbok ur fickan. Han rotade snabbt igenom den och tog fram 10 pund.
Han var så himla omtänksam.
- Thank you!
Mannen log stort mot oss och spelare snabbare på sitt dragspel.
Vi fortsatte längst gatan och mitt hjärta dunkade hårt när Zayns hand nuddade min.
Vi gick in till Starbucks och satte oss vid ett bord.
- So, tell me about yourself, sa Zayn och tittade på mig.
- There is'nt so much to tell... I've just moved here after a shitlife in Sweden.
- Oh? How come? han tittade undrande på mig.
- My dad died, I started to smoke and I got a tattoo.. Yeah, my mom got pissed on me. But I've quit the smoking now.
Jag pladdrade på som om Zayn vore en vän jag känt i evigheter. Varför berättade jag det här för honom?
- I'm smoking, and I've got so many tattoos... viskade han. So yeah, you're not the only one, sa han lite högre och log.
Han bet sig i läppen. Det kändes overkligt att någon som Zayn rökte. Jag försökte beté mig som om jag inte brydde mig och frågade istället:
- So, what about you? Tell me about yourself.
Han drog efter andan lite, som om jag hade sagt något som jag inte borde sagt. Han såg nervös ut och jag visste inte vad jag skulle säga.
- What is it? frågade jag försiktigt och tittade på honom.
- Nothing, sa han och log lite nervöst. Han tog ett andetag och fortsatte.
- I'm a singer in a group with four lads, we're One Direction, maybe you've heard of us?
- Seriosly? Oh god, I'm so sorry I did'nt know... My friend talked about your group the other day but I did'nt realise that it was you. Are you very famous? Jag tittade på Zayn förvånat.
- Uhm... han skrattade högt. You'll see.
Vad menade han med det?
Plötsligt kom en servetris. Hennes hår var överdrivet blont hår, nästan vitt och hon såg ut att vara i min ålder. Hon hade ett ljusgrönt förkläde på sig och en vit hatt på huvudet.
- Can I do something for you? sa hon till oss, men hennes blick var fäst på Zayns ögon.
Samtidigt var Zayns ögon fäst på mina ögon. Jag blev förrvirrad och visste inte vem jag skulle kolla på.
- Two coffees please, sa Zayn artigt utan att släppa blicken från mig.
- Sure, sa servitrisen och tittade konstigt på mig.
- She knew, did'nt she? frågade jag.
- About what?
Jag höjde ena ögonbrynet och blängde på Zayn. Han skrattade sött utan att öppna munnen och nickade.
- We auditioned for X-Factor in 2010 and then Simon put us in a group together. We came in third and yeah, since then we've literally grown bigger and bigger... You have to meet the boys sometime!
Allt snurrade runt. Om jag hade förstått rätt så var Zayn en världskändis som jag hade stött på, bara sådär. Zayn verkade se min reaktion.
- But please, just take me as an ordinary guy you met.
Han log mot mig. Jag skrattade lite och nickade.
Vi drack upp vårat kaffe och sedan gick vi ut på gatan. Jag tvingade Zayn att prova min longboard. Jag fick alltid min vilja igenom, även om det tog ett bra tag ibland.
Han ställde sig försiktigt på den och tog tag i min friska hand för att hålla balansen. Jag gick några meter och han gled efter mig. Plötsligt ramlade han baklänges med en rörelse jag hållde på att skratta ihjäl mig åt.
- I think it want's to kill me... mumlade Zayn och jag skrattade ännu mer.
Men plötsligt blev jag tyst. Jag hade inte märkt det förrän nu, men det stod 5 tjejer 10 meter ifrån oss. Det konstiga var att Zayn hade märkt tjejerna men brydde sig inte om dem. Han fortsatte skratta med mig och betedde sig hur normalt som helst.
- Zayn, can we have a picture? en tjej med långt brunt hår kom fram till oss.
- Sure, sa han och tjejen gav kameran till mig.
- Can you photograph, please?
- Yes, sa jag och log.
Dem tryckte ihop sig bredvid varandra och jag tog en bild.
- Thank you, sa tjejerna och sprang fnissande iväg.
- And that's what gonna happen all the time, sa Zayn och blinkade mot mig.
"Gonna happen all the time", vad menade han med det? Han sa det som om han ville fortsätta vara med mig.
- I'm allright with that, as long as I don't have to be on the pictures, sa jag och log.
Zayn skrattade. Han tog min hand och mitt hjärta tog ett dubbelslag.
Vi gick till en gata längre bort. Zayn tog med sig mig upp till en stor lägenhet i London City.
- Where are we going? undrade jag nyfiket.
- You just have to meet the boys, sa han.
Jag blev plötsligt nervös, och Zayn kramade min hand.
Vi gick in till lägenheten och Zayn ropade:
- Somebody here?
- The Irish one and daddy is here! ropade en röst.
Zayn tittade på mig och vi gick in till vardagsrummet. Där satt två killar i Zayns ålder. Den ena hade blont hår och satt och åt chips. På sig hade han ett par beiga chinos och ett linne med ett @ på. Han var väldigt söt. Min blick vandrade över till den andra killen. Han hade brunt hår och man kunde se på en gång hur mycket muskler han hade. Han hade en vit t-shirt på sig. Texten på tröjan bildade orden "My box is bigger than yours.".
- Taylor, this is Niall and Liam.
- Call me Tay, sa jag.
- Oh, hi Tay! So this is "Nobody"? sa Niall med sin irländska röst och skrattade högt.
Om blickar kunde döda så hade det nog inte varit mycket kvar av Niall nu. Zayns ögon blängde så mycket att jag började fnissa, även fast jag inte förstod ett ord av vad dem pratade om.
Plötsligt ringde min telefon. Jag gick iväg några meter från killarna och svarade.
- Hello?
- Tay, where are you? Emilys röst var upphetsad.
- I'm, with a friend, sa jag. Det var ju faktiskt sant.
- A friend...? Emily lät förvånad.
- Yes, a friend. Who says you're my only friend?
- I did'nt mean it that way, and you know it. Jag kunde känna Emilys ögon blänga på mig på andra sidan luren, fast än jag inte såg henne.
- Anyway, you're late!
- Late? Were? Jag kunde inte komma på att Emily och jag hade bestämt något.
- My party, remember?
Hur kunde jag glömma det? Hon hade pratat om det där partyt i flera dagar nu.
- Oh, I'm sorry Em, I'll be there in 10 minutes!
Jag lade på luren och gick fram till killarna igen.
- I have to go, It been nice to meet you, sa jag och log mot Niall och Liam.
Zayn följde med mig ut i hallen.
- Do you have to go? frågade han.
- Yeah... but we can meet tomorrow?
- The corner at 12? han tittade hoppfullt på mig.
Jag nickade och han kramade mig. Jag var minst 2 huvuden lägre än Zayn och jag kände mig väldigt liten i hans famn. Han hållde mig tätt intill sig och vi kramades ganska länge.
- See ya tomorrow then, sa jag.
Jag stod och väntade vid hörnet av gatan. Under min friska arm hade jag placerat min longboard. Jag kastade en blick på min mobil. 17.04, han var sen.
Jag bet mig i läppen och tittade mig omkring. En hemlös satt på gatan några meter bredvid mig och spelade intensivt på sitt dragspel för att tjäna ihop några kronor.
- Hi, how are you? Zayns röst hördes bakom mig.
Jag vände mig snabbt om och där stod han.
- Much better today, sa jag och log. Where are we going? frågade jag.
- Starbucks, for a start? sa han och blinkade.
- Alright.
Vi gick iväg och när vi kom till mannen som satt och spelade så stannade Zayn till och tog upp sin plånbok ur fickan. Han rotade snabbt igenom den och tog fram 10 pund.
Han var så himla omtänksam.
- Thank you!
Mannen log stort mot oss och spelare snabbare på sitt dragspel.
Vi fortsatte längst gatan och mitt hjärta dunkade hårt när Zayns hand nuddade min.
Vi gick in till Starbucks och satte oss vid ett bord.
- So, tell me about yourself, sa Zayn och tittade på mig.
- There is'nt so much to tell... I've just moved here after a shitlife in Sweden.
- Oh? How come? han tittade undrande på mig.
- My dad died, I started to smoke and I got a tattoo.. Yeah, my mom got pissed on me. But I've quit the smoking now.
Jag pladdrade på som om Zayn vore en vän jag känt i evigheter. Varför berättade jag det här för honom?
- I'm smoking, and I've got so many tattoos... viskade han. So yeah, you're not the only one, sa han lite högre och log.
Han bet sig i läppen. Det kändes overkligt att någon som Zayn rökte. Jag försökte beté mig som om jag inte brydde mig och frågade istället:
- So, what about you? Tell me about yourself.
Han drog efter andan lite, som om jag hade sagt något som jag inte borde sagt. Han såg nervös ut och jag visste inte vad jag skulle säga.
- What is it? frågade jag försiktigt och tittade på honom.
- Nothing, sa han och log lite nervöst. Han tog ett andetag och fortsatte.
- I'm a singer in a group with four lads, we're One Direction, maybe you've heard of us?
- Seriosly? Oh god, I'm so sorry I did'nt know... My friend talked about your group the other day but I did'nt realise that it was you. Are you very famous? Jag tittade på Zayn förvånat.
- Uhm... han skrattade högt. You'll see.
Vad menade han med det?
Plötsligt kom en servetris. Hennes hår var överdrivet blont hår, nästan vitt och hon såg ut att vara i min ålder. Hon hade ett ljusgrönt förkläde på sig och en vit hatt på huvudet.
- Can I do something for you? sa hon till oss, men hennes blick var fäst på Zayns ögon.
Samtidigt var Zayns ögon fäst på mina ögon. Jag blev förrvirrad och visste inte vem jag skulle kolla på.
- Two coffees please, sa Zayn artigt utan att släppa blicken från mig.
- Sure, sa servitrisen och tittade konstigt på mig.
- She knew, did'nt she? frågade jag.
- About what?
Jag höjde ena ögonbrynet och blängde på Zayn. Han skrattade sött utan att öppna munnen och nickade.
- We auditioned for X-Factor in 2010 and then Simon put us in a group together. We came in third and yeah, since then we've literally grown bigger and bigger... You have to meet the boys sometime!
Allt snurrade runt. Om jag hade förstått rätt så var Zayn en världskändis som jag hade stött på, bara sådär. Zayn verkade se min reaktion.
- But please, just take me as an ordinary guy you met.
Han log mot mig. Jag skrattade lite och nickade.
Vi drack upp vårat kaffe och sedan gick vi ut på gatan. Jag tvingade Zayn att prova min longboard. Jag fick alltid min vilja igenom, även om det tog ett bra tag ibland.
Han ställde sig försiktigt på den och tog tag i min friska hand för att hålla balansen. Jag gick några meter och han gled efter mig. Plötsligt ramlade han baklänges med en rörelse jag hållde på att skratta ihjäl mig åt.
- I think it want's to kill me... mumlade Zayn och jag skrattade ännu mer.
Men plötsligt blev jag tyst. Jag hade inte märkt det förrän nu, men det stod 5 tjejer 10 meter ifrån oss. Det konstiga var att Zayn hade märkt tjejerna men brydde sig inte om dem. Han fortsatte skratta med mig och betedde sig hur normalt som helst.
- Zayn, can we have a picture? en tjej med långt brunt hår kom fram till oss.
- Sure, sa han och tjejen gav kameran till mig.
- Can you photograph, please?
- Yes, sa jag och log.
Dem tryckte ihop sig bredvid varandra och jag tog en bild.
- Thank you, sa tjejerna och sprang fnissande iväg.
- And that's what gonna happen all the time, sa Zayn och blinkade mot mig.
"Gonna happen all the time", vad menade han med det? Han sa det som om han ville fortsätta vara med mig.
- I'm allright with that, as long as I don't have to be on the pictures, sa jag och log.
Zayn skrattade. Han tog min hand och mitt hjärta tog ett dubbelslag.
Vi gick till en gata längre bort. Zayn tog med sig mig upp till en stor lägenhet i London City.
- Where are we going? undrade jag nyfiket.
- You just have to meet the boys, sa han.
Jag blev plötsligt nervös, och Zayn kramade min hand.
Vi gick in till lägenheten och Zayn ropade:
- Somebody here?
- The Irish one and daddy is here! ropade en röst.
Zayn tittade på mig och vi gick in till vardagsrummet. Där satt två killar i Zayns ålder. Den ena hade blont hår och satt och åt chips. På sig hade han ett par beiga chinos och ett linne med ett @ på. Han var väldigt söt. Min blick vandrade över till den andra killen. Han hade brunt hår och man kunde se på en gång hur mycket muskler han hade. Han hade en vit t-shirt på sig. Texten på tröjan bildade orden "My box is bigger than yours.".
- Taylor, this is Niall and Liam.
- Call me Tay, sa jag.
- Oh, hi Tay! So this is "Nobody"? sa Niall med sin irländska röst och skrattade högt.
Om blickar kunde döda så hade det nog inte varit mycket kvar av Niall nu. Zayns ögon blängde så mycket att jag började fnissa, även fast jag inte förstod ett ord av vad dem pratade om.
Plötsligt ringde min telefon. Jag gick iväg några meter från killarna och svarade.
- Hello?
- Tay, where are you? Emilys röst var upphetsad.
- I'm, with a friend, sa jag. Det var ju faktiskt sant.
- A friend...? Emily lät förvånad.
- Yes, a friend. Who says you're my only friend?
- I did'nt mean it that way, and you know it. Jag kunde känna Emilys ögon blänga på mig på andra sidan luren, fast än jag inte såg henne.
- Anyway, you're late!
- Late? Were? Jag kunde inte komma på att Emily och jag hade bestämt något.
- My party, remember?
Hur kunde jag glömma det? Hon hade pratat om det där partyt i flera dagar nu.
- Oh, I'm sorry Em, I'll be there in 10 minutes!
Jag lade på luren och gick fram till killarna igen.
- I have to go, It been nice to meet you, sa jag och log mot Niall och Liam.
Zayn följde med mig ut i hallen.
- Do you have to go? frågade han.
- Yeah... but we can meet tomorrow so I can meet everyone?
- The corner at 12? han tittade hoppfullt på mig.
Jag nickade och han kramade mig. Jag var minst 2 huvuden lägre än Zayn och jag kände mig väldigt liten i hans famn. Han höll mig tätt intill sig och vi kramades ganska länge.
- See you tomorrow then, sa jag och log mot hans glittrande ögon.
Tack för alla fina kommentarer jag har fått, vissa gör verkligen min dag ;)
10+ kommentarer till nästa? :)
Kommentarer
Jasmine
Jättebra!!Sitter edo för kapitel 3 :D
julia
Bra!! mer :P
One Direction Novell av Evelina
Gimme more! :)
onedirectionlover
jätte bra!
sitter här & bara väntar på kapitel 3 :D :D
annie
Braa!
Lisa
superbraa! :D
Paloma
Älskar verkligen storyn & allt, men här kommer även lite kritik.
Din stavning borde du tänka på, både engelskan & svenskan. :)
Så till exempel så heter det 'Höll' och inte 'Hållde'.. Sen borde
du även läsa igenom kapitlet innan du publicerar det, eftersom
det stod att hon var längre än honom & kände sig liten i hans
famn, så jag tror du menar kortare? C: Aja, grymt i alla fall!
manda
omg, sååå braaa! :D <33
kikke
jätte bra :D men går de inte en aning snabbt?:)
Alicia
Jätte bra :) Gillar denna verkligen och längtar tills nästa kapitel.. :3
Cim
grymt kapitel! :)
elin
jättebra!
jag sitter här och ler för mig själv som ett fån, önskar att det där var jag fast med Niall istället :p
Emy Hollgren
Meeeeeeer, den är ju bäst!!
Emme
Cha Cha , allt bra?
Om du är intresserad av tävlingar och bloglovin byten så klicka då in dej på min blogg ;)
Josefin Ärlevik
Hej, haft en bra start på veckan? :)
nmathildas
åh , du skriver om one direction :OOOOOOO
ÄLSKAR DOM.
vad händer?
Annika
Fin blogg :)
wicked syriansk girl
Jättebra! Men glöm inte att dubbelkolla stavnings - och grammatikfel! :)
Linn / Foto & Vardag
Hej! Jag har en fototävling på min blogg just nu. Där tvspelsweb har sponsrat priser, skulle vara jättekul om du var med.
För att komma till tävligen: http://vigoo.blogg.se/2012/july/fototavling-i-samarbete-med-tvspelsweb.html#comment
anonym
cool ide med bloggen, märks verkligen att du tycker om att skriva :) ha en bra dag! :D
~Emma-hästblogg~
hej va fin blogg! ha en bra daag:)
Anonym
Allt bra med dig i dag?=)
fannyahlm -hörselskadad, förlamad mamma, FLYTTAR SNART IVÄG ENSAM
allt bra ?=)
Joanna Bernholtz
Gillar hela idén med din blogg! :D
Trackback
